Höstpreludium

 

Solen skickade iväg dimslöjorna 

älvornas tvätt försvann

en vidöppen strålande höstdag blev det

det var igår

den första september

En jobbardag sällan skådad,

bilen städad

och jag fick en faluröd kontakt på ladan

trodde det bara fanns vita

jag blir glad för en kontakt -  en dubbel jordad, så fin

Så besked att 

hon som en gång var min  arbetskamrat

den finaste man kan tänka sig

 finns inte mer

Jobba vårterminen ut sedan pension

var tanken

på sportlovet kom diagnosen

och nu är det slut.

Så overkligt

Tänker på hennes närmaste

Är det därför  himlen gråter idag?

Söndag 29 juni

 Vispar ihop en smet och gör äppletärningsfyllda muffins med mandelflarn. Det där gör jag medan tårarna tränger fram och rinner nerför mina skrynkliga kinder. Jag lyssnar på Sommar med Klas  Eriksson. Det han säger är så smärtsamt, känner att jag behöver höra det.  Jag behöver höra hans ord, den tröst jag hade behövt få för så oändligt länge sedan. Jag bestämmer att jag ska öppna det där igenklistrade kuvertet med dagbok som jag skrev på lasarettet då jag födde en son som försvann till forskning vid Umeå universitet. Men inte idag.

Idag är det en ljuvlig varm vind över gläntan.  En del av pionerna har slagit ut.

Foton från idag.

På förmiddagen var jag på kyrkogården och gick omkring och tittade, bl a var jag på askgravlunden eller lundarna, det har blivit många gravar. Stannade då och då och mindes de som nu har ett namn inristat på en platta. 

Nu blir det en kopp kaffe ute i min grönska!

Ha en riktigt fin fortsättning på söndagen, den sista i juni 2025.

Sjunde mars

 "Den här sången är till dig" Anna Stadling

                                                  Så många tårar

Så många år

    Idag lägger jag rosor på Din grav. 

Saknar Dig.

Mars - så skönt

 

Ja, så där ser det ut.

Vackert - man kan tro att herr Lerin målat. 

Tiden går och tur är väl det. Ja, att man är med...

Sen sist har vi blivit med i NATO.  Just nu är det lite otäckt att se hur det rustas. Det rustas för krig?      Nä, för fred säger de då... jamen vad ska en vanlig tant i gläntan tro då hon ser i tv hur  ivriga militärerna är -   ja, det är tur man är gammal....

Samma kväll då jag släppte in katterna - flög ett  plan sakta över trädtopparna .. en granne hade sett ett plan också i ett annat väderstreck och en timme tidigare, ingen helikopter och ganska tyst. Hon hade tänkt - drönare?  "Jaha, nu börjas det..."

För övrigt så har jag försökt att skriva bidrag till kursen.  Är så glad att jag har den! Härligt att träffa dem två gånger i veckan via zoom. Det är så kul då skrivandet lossnar.  Nu har jag två historier i huvudet samtidigt! Och jag vill skriva om en del gammalt ... men då är det där att istället för att skriva så är det annat som jag tror att jag måste göra... nu då det börjar bli bara vägar så är ju det ett måste att försöka gå ut och gå ! Svårt - saknar min hund Ronja som gjorde att jag kom ut ..... Gråten är ständigt nära . Saknad. Mer saknad - den här veckan var det sju år sedan min Roland dog.  Trots is och snö kunde jag komma till graven och lägga rosor och tända ett ljus.  Tårfylld vecka. Den började med att Elisabet berättade om att deras kära livskamrat måste lämna dem.  

Ha det så gott ni kan.

 

Nu är det efteråt...

 Is på en vattentunna - blir lite spännande bilder. Nu är tunnorna tömda. I morse var det lite vitt på marken. 

Nu är allt stilla och klart. Ronja har kommit hem... 

_ "Många tårar, tunga stunder...."

Igår hämtade jag askan, står i mitt minnesskåp.  Det känns som efter en begravning, nu är det klart. "Bara" att gå vidare", gå vidare - igen....

Oktober 2023 - Ronja

 

Varför har jag varit så tyst?

Precis som den lyhörda med känselspröten,  Elisabet , förstod så har Ronja nu vandrat över regnbågen, fått somna in.  Det var förra veckan, onsdag morgon, som jag såg att hon hade svårt att resa sig. Dagen innan hade jag sett att det var något, i ögonen. ..  hon ville ej ha ost på morgonen (en rutin!), hon åkte med i bilen men då hon hoppade in så slog hon i - tumören hade växt nu - såg hur ont det gjorde.. fin biltur, hon fick skälla på en hund nere vid vägen!! Vi pratade länge på kvällen, strök hennes öron - masserade ryggen...

Onsdagmorgon. Ringde veterinären,  de hade egentligen stängt men hon sa att jag skulle komma till 13.15.

Kontaktade min granne och bad henne skjutsa oss, vilken klippa hon var för mig. Ronja kunde nu röra sig bra och gick och kissade innan vi åkte. Jag satt i baksätet med Ronjas huvud i mitt knä. 

Svårt beslut.  Veterinären sa att det var alldeles rätt tid. Det får ej gå för långt.  Hon hade fått längre tid än de trodde., fick en jättefin sommar, sprang runt här på gården, låg lite här och där och kollade läget! Bilturer, långpromenader, träffa alla älskade vänner. Söndagen innan gick vi den fina långpromenaden till där lappugglan bor.

Slutet var fint, en tassmönstrad kudde under huvudet och en pläd  - det var en fin sista bild jag fick  - hon sov så gott.

Efter den 17e ska jag hämta askan.

(Nej, jag tog inga foton)

Tankar för dagen till Karin

 

Varför skrev jag inte fler vykort ? 

Oftare. Till dig som var sjuk länge. Att få ett vykort att titta på och känna på, vrida och vända kanske känna igen motivet eller titta på en gullig katt.  Jo, jag skrev ibland och skickade kort (och lakrits) till påsk och till din sista födelsedag den 14 juli. Skickade bilder via telefonen - jo, det tyckte du om - men hur roligt var det, plötsligt försvann de bara. Vi talade ganska ofta i telefon i alla fall. Vi hade många minnen då vi känt varandra sedan 1979. 

Nu är allt för sent, på lördag ska jag läsa din dödsannons.  

Ronja

 Uppdatering: 

Det blev ingen operation. Tumören hade spridit sig. 

Hon får sina sista sommarveckor nu..... 

-"Många tårar, tunga stunder..." 

April nu

 

Ja det finns inte så mycket annat att göra än att sitta helt still och  vänta på våren. Jo, visst finns det,  men .. 

Det var en rekordkall mars! Alltså nätterna! Dagarna har varit soliga och sköna (om man sökt en plats där den kalla vinden inte drar....) - nej, nej, ska inte klaga - kan vara ute och gå (dubbskor på ...)  och njuter av att det töar vid trappan och på gårdsplanen så det syns. Idag ska jag sitta i utemöbelstol och fika !  (Ute!)

Första april. Har inte tänkt på att leta aprilskämt i dagens tidningar. Har säkert blivit lurad!

Tänk den där gången (i forntiden) då mamma och jag försökte få färg.tv genom att fästa nylonstrumpor över tv-rutan.... minns att vi sa att det här kan väl ändå inte fungera - men vi provade i alla fall .....

Ser att jag skrev "i dagens tidningar"  låter som om jag prenumererar på flera... att jag har papperstidningar! Nej, nej. Läser via ARCY och PressReader.  MEN snart ska jag ha Svenska Dagbladet i en månad på helgerna som papperstidning. (Får dem måndag eller tisdag men vad spelar det för roll) I åratal nappar jag på erbjudandet om gratis tidning i en månad.   Aldrig ringer någon och tjatar om att jag ska prenumerera mera heller..... Det gjorde dom efter första gången, kanske tio år sedan. Det är trevligt med papperstidning ibland. Kulturbilagan är av någon anledning min favorit.

Det här är via Tidningskungen förresten.

Det här är första helgen då jag är fri från skidor och skidskytte. Det är otroligt skönt! Fast jag är visst lite ovan - vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.....  Jo, jag har nog en hel del att ta itu med - nu då ljuset återvänt.... (ledtråd ljus - svar fönstertvätt...)

Som sagt (eller inte) - jag är glad att jag är här och kan filosofera här vid datorn. Jag är glad att leva och fortfarande vara med "och si hur det går" ....

På radion pratar de  om hur de vill ha sin begravning...  i STUDIO 65

Tips: 

På Spotify kan man göra en lista på musiken man vill ha på sin begravning. För att underlätta. 

Fleetwood Mac Albatross -  förslag och så förstås "Håll mitt hjärta" Björn Skifs 

Jag har skrivit allt i mitt Vita Arkiv.

Vilken avslutning då jag äntligen får till ett inlägg. Ska lyssna på det här programmet om Sorg i helhet en annan gång. 

Juldagen 2022

Ja, så är det juldagen.  20 grader kallt , mulet och så är det varning för kraftigt snöfall ikväll.  Promenad avklarad, har matat rådjuren och fåglarna. Och ekorrarna! 

Igår då? Babben fick godkänd, helt perfekt. (Ingen kan komma upp till Lerin-nivå) 

När man är ensam törs man inte ringa någon. (Skriver "man"...) Så det var så roligt att få ett samtal från någon som "slet sig" (?) från sitt firande med släkt och vänner. Det här var från nord-Norge och det blev litet av varje, även våra tårkantade minnen. 

Julklappar -bl a  långt-ifrån-klappar från Yokohama - vi kattvänner emellan! 

Nu ska jag vänta på mildare väder - välja en film och mysa. Vara lat. Vara tacksam för det jag har.  Tänker så ofta på de som har det svårt. På olika sätt. Livet kan förändras så snabbt.  Eller så går det långsamt - en människa förändras sakteliga ...  Ja, det är tur man inget vet. ...

Längtan

Längtan till vår.... 

 Längtar till vår. Bilder från i början av maj ett år för några år sedan. Då allt var bra. Ingen Corona och inget krig i Europa. Och Roland fanns kvar - vi kunde planera tillsammans - stort och smått.

Nu är det många tårar. Och hela världen önskar att Putin och hans anhang var borta - tänk att få skicka dem ut i rymden för evigheters tid. In i ett s k svart hål kanske? Och hela världen önskar - och inte tycks den tankens kraft verka....men nog kommer vårblommorna och träden ska knoppas i år också?

Jo! Skrivarkursen pågår. Just nu har jag krånglat till det för mig med något jag inte vet om jag ror iland. Personer, platser, händelser som ska vävas ihop. Skönt att skingra tankarna i den verklighetsflykt som kursen ger.  Tackar min smarta tv för you tube där jag kan göra reserarch! T ex åka med på turer i Nord-Norge. 

Lef väl 

Sorg och efterlevandenätverk VIMIL

Igår kl. 09:12 ·

Från boken:

FÅROR

Det går inte att komma undan
sorgen rör sig, vrider sig,
letar sig in
som vattnet gör dess flöde nya fåror
gröper ur
fastnar då och då och blir stillastående
bildar små lugna dammar
av mörkt grumligt vatten
Så lossnar fördämningen plötsligt
at ett ord, av en doft, av en minnesbild
Inget motstånd hjälper
allt är svart vatten
som flödar

Mitt liv går vidare

Nästa år ska jag vara där.

Ett livstecken från mig............ det var längesen jag skrev här. 

Har kämpat på rätt bra.

Allt det där praktiska i "efterlevandeguiden" kan jag pricka av.

En del av mig är full av kraft - jag orkar! - och en del är ...ja, det är bara sorg och gråt.

Vet att det är många därute som har det som jag. Men sorgen har många ansikten....

Ha det så gott ni kan!

Den här sången är till dig

Anna Stadling & Andreas Mattsson har nyligen kommit ut med en skiva som skänker tröst.

"Den här sången är till dig"

..."du som orkar - den här sången är till dig ..."

Lyssna!

När livet måste gå vidare

När livet måste gå vidare så är det mycket att tänka på - det där praktiska - som man läser om i www.efterlevandeguiden.se  och så tänker man på det vi aldrig kommer att göra tillsammans igen - och då kommer tårarna.

Kontakterna med det som rör telefon, el, försäkringar osv osv

Så oväntat rara var damer på Telia som var så medkännande - sämst var det elbolag som skickade ett hurtigt brev med instruktioner "Till dig som flyttar in" och "Till dig som flyttar ut".... (de bad om ursäkt och lovade "se över")

Bäst är alla vänner - som finns om och när jag behöver.

Bara ett livstecken från mig - jag knogar på - ser till att alla höns mår bra - liksom katter och hunden förstås. 

Take care.

Sorg

Om en vecka har begravningen varit.............. 

Första tiden i chock och sorg - han kommer väl in genom dörren snart!

Jag tog nästan en timme i taget.

Sedan är det dag för dag. Törs inte tänka framåt. Måste tvinga mig att ta en sak i taget.Inte börja grunna. Hur ska det gå? I morse då jag satte på radion spelades "Det ordnar sig" Bo Kaspers.

 ( Ja, det sa Roland ofta "Det ordnar sig" ........)

Hälsningar från en som är halv. Sköt om dig och de dina........ din andra halva kan faktiskt dö mitt i livet - i steget.

och får gräset att viska

Sitter och väljer bland verserna till en minnesstund.

Hade förmånen att få känna henne genom att vi arbetade i konstföreningen tillsammans.

En förening där nya förmågor tagit vid sedan några år.

Nu skingras vi gamla på allvar.

Nu kommer naturligtvis alla de där ångerfulla tankarna - varför blev det inte av att göra det och det.

Och säga det där ... Tror att jag har det gemensamt med många.......
Nå  - tröstar mig med att vi har haft många meningsfulla stunder - men ändå -

här sitter jag bland verserna och det är så sorgligt.

Jag tror att det blir den här, en diktdel

 av Peter Curman.

När en människa dör

flyttar hon in

i träden och gräset.

Därför susar det alltid av liv

när vinden går genom träden

och får gräset att viska.

Har en annan favorit här:

Vårt liv är en vindfläkt,
en saga, en dröm
En droppe som faller
i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg
en minut
Brister och faller
och drömmen är slutNils Ferlin

Livet går vidare och snart är det mitt favoritprogram "På Spåret" !!

Ha en fin helg - halka inte er fördärvade - här är det "kellingdöd" ("kärringdöd"?= - gotländska för denna otrevliga  halka!!

Majsan 1996 - 2015

Majsan finns inte hos oss längre - hon är i katthimlen. 

Trösten är att hon haft ett bra liv - och hon gav oss så mycket.

Tårarna tar aldrig slut.

"999 gånger räddade vi henne från att bli överkörd - den 1000 gången var olyckan framme."

Nu är det väl ändå dags

Ja, visst - tiden har bara sprungit iväg! Midsommar snart!

Här är en tårta som var alldeles underbart god!

Efter kalla veckor så har vi haft några soliga sommardagar.

Har fått gräva lite lagomt i jorden, satt några frön och känner att det får duga.

Maskrosor är vackra .......

Vilken underbar clematis!

Tolvgudablomma

Jätterams

Då värmen kom så exploderade växtkraften! Nu blommar syrenerna också!

Gårdagens bröllopsglädje blandades med sorgen i Kinnekulle .

Ta till dig glädjen - sorgen når dig ändå ..........

I norr i glädje och sorg

Under någon vecka i norr så hinner en del hända.

Glada träffar med vänner.

Och så den där träffen med min syster som skulle bli den sista.

Nu ringer inte telefonen lika ofta ...

Många tankar.

Det slår mig att det är bara jag kvar nu av Sven och Esters barn.

 





 

På väg hem fotar jag från bilen - jo, det var dimma i 45 mil!

 

Det här var bara en snabb rapport som ett livstecken ..

 

Lef & Må