Ja, så är det juldagen. 20 grader kallt , mulet och så är det varning för kraftigt snöfall ikväll. Promenad avklarad, har matat rådjuren och fåglarna. Och ekorrarna!
Igår då? Babben fick godkänd, helt perfekt. (Ingen kan komma upp till Lerin-nivå)
När man är ensam törs man inte ringa någon. (Skriver "man"...) Så det var så roligt att få ett samtal från någon som "slet sig" (?) från sitt firande med släkt och vänner. Det här var från nord-Norge och det blev litet av varje, även våra tårkantade minnen.
Julklappar -bl a långt-ifrån-klappar från Yokohama - vi kattvänner emellan!
Nu ska jag vänta på mildare väder - välja en film och mysa. Vara lat. Vara tacksam för det jag har. Tänker så ofta på de som har det svårt. På olika sätt. Livet kan förändras så snabbt. Eller så går det långsamt - en människa förändras sakteliga ... Ja, det är tur man inget vet. ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar