Igår satt jag inte helt still utan jag gjorde lite vårsysslor, lite krattning och satte in sparken och annat. Idag är det närmast storm, iskalla vindar som ska innehålla både regn och snö .Vill ej gå ut idag. Igår var det en befrielsens dag. Efter en helg med skidor, skidskytte och en del friidrott. Så skönt att säsongen är över. Men det har varit bra! Har sagt upp Viaplay. Tyvärr lär väl inte SVT eller TV4 sända det nästa vinter heller.
Har beställt tid för fotvård. Det ska bli ljuvligt. Varje gång jag är där berömmer hon mina fina fötter. Hon är bra snäll. Hon hör till arbetsgruppen som förutom sitt ordinarie arbete som t ex "fotvårdare" (det heter något annat) eller frisör är terapeuter, psykologer eller annat jag har glömt vad det heter, men ni vet. Själavårdande. Jag behöver dem! Tur att de finns.
"Fot- och själterapeuten " bor så nära kyrkan! På andra sidan vägen tornar kyrkan upp sig. "Tornar" ett passande ord här .. Har bara känt en person tidigare som bodde nära en kyrka. Stina Lindgren som nu vilar bredvid maken Torgny. Kände jag henne? Nej, inte mycket men jag skrev till henne då våra män dog nästan samtidigt. ( Man gör en del "konstigt" då man drabbas ..) Hon ringde några gånger och vi pratade väl en del de första åren. Minns då jag bakade anisbröd och hon ringde och berättade då hennes mans stol skulle ersättas i Svenska akademien. Eller vad det var.. Det var "i morgon" och hon var nog nervös. Och det var så noga med kläderna tom för barnbarnen.
Behövs inte det då det är en "Familjegrav"? På gammalt vis.
Det är bara "husfadern" som ståtar med namnet.
Nu för tiden - ja, jag blev sittande här och - ja, nä, ni får tänka själva!! Funderar. Nej, jag tror inte att gravörerna graverar ordet "Familjegrav" så ofta.
Enligt vita arkivet ville min man ha gravsten och då jag beställde gravyren så fick de sätta in mitt namn också. Så det ska bli enkelt sedan..
Ni har väl fyllt i Vita Arkivet?
Så här blev mitt inlägg idag. Nr 1668. Ha det bra!
1 kommentar:
Det där med familjegravstexten på gamla gravstenar har jag tänkt mycket på. När min pappas första fru dog i cancer 1950, stod det I. Nilssons familjegrav på stenen .., nånting sånt (den finns inte längre) och jag tyckte att det var så hemskt att inte mina systrars mammas/hans frus namn, fanns med! Det var ju hon som låg där i alla år fram till 1976, då pappa dog. Det var som om hon inte hade funnits! Jag har noterat det på mängder med gamla gravstenar och det säger väl en hel del om vad som då ansågs vara viktigt .., männen/fäderna. Med kvinnorna var det inte så noga, om dom nu inte hade varit folkskollärare, sjuksköterskor eller läkare.
Skicka en kommentar