Efter stormen, inget ont som inte har ..

 

Godmorgon dagen efter stormen. Det är fortfarande beckmörkt. Så fort det ljusnar ska jag ta morgonpromenaden, idag är det extra spännande för jag vet att på andra sidan åkern är det nedfallna träd. Men om trädröjaren är där så går jag hem! Inte vara i vägen. Vilka hjältar det är som röjer i och efter storm. Med livet som insats.

 Här i gläntan ska jag kolla men det är nog inga träd som blåst omkull, bara en massa småkvistar.

Nu har jag lärt mig att jag ska ordna laddare för telefonen, dels en powerbank och så kolla upp för att kunna ladda i bilen. Ingen kabel jag hade i bilen såg ut att passa. Nu var det sådan tur att här kom strömmen tillbaka redan efter 2,5 timme.  Nyttig övning. Såg också vilken trygghet det var med kära grannar. Tät kontakt - trygghet. 

Tänker hur det var förr.  Hur var det innan mobiltelefonerna kom? Jo, jag minns! Ja, på ont och gott. 

Ännu tidigare - innan telefonen var gemene mans egendom. Då nyheterna mellan byarna i lappmarken förmedlades genom t ex Post-Edvard, som  färdades miltals mellan byarna på sjöarna. Skidor vintertid och båt sommartid. Muntlig "saka" kanske viktigast  ("lokala nyheter") och i hans nötta skinnväska fanns nyheter i form av brev och tidningar - daterade - med våra mått  - lång tillbaka i tiden. 

Nu börjar det ljusna - ska ta och gå ut och se innan röjarna kommer! Och vägen till gläntan är öppen!

Sedan Tour de Ski!