Från " min egna lilla värld av blommor" - ett litet inlägg, uppdatering...
Tröstar mig att gamla katten My hade fått ett gott liv. Som hon avslutade genom att somna in under altanen. Trots allt är det skönt att veta vad som hänt. Ja, hon hade haft ett bra liv. Många resor till norr där hon hade ett utökat revir. Satt ute på en "flarkmyra" ibland. Och fått vandra längs skoterspår på sjön. Här hade hon sina favoritställen att sitta och smyga från. Eller kanske bara filosoferade hon. I slutet av livet återupptog hon vanan att sova i ett stort träfat! Jag skämde bort henne med grädde och Dreamis. Det var som om vi visste....
Den här s k pandemifria sommaren har jag njutit av musik, t ex Inlandsbanefestivalen! Att jag blev bjuden på bröllop var en överraskning - härligt och så annorlunda med ett "countrybröllop" i parets trädgård!
Kultur: Har sett Oliver Skifs tavlor, wow! Och Erik Johanssons fotoutställning! Wow - ja, det kan man säga.
Igår var det årets varmaste dag. Stod ut genom att inte göra ett dugg, sitta framför fläkt och tv och se vad som helst! T ex en gammal Wallander-film!! Men på eftermiddagen besök av en man som ägt skogen som gränsar till min tomt. Frågade vad jag tyckte och jag tycker det är så konstigt att skogen inte sköts om , varför får det växa igen? Ingen gallring. Först en hemsk markberedning och sen ingenting. De stackars barrträd som försöker rota sig har inte en chans.... Den tidigare ägaren gjorde en skogstur trots värmen och kom tillbaka och höll med mig... tack för det!! Den nuvarande ägaren bor långt härifrån och lär äga mycket skog eller kanske har han sålt till någon annan.
Idag är det regn och det var så skönt att vara ute på hundpromenaden. Bara åskan håller sig borta...
Tack för idag!
3 kommentarer:
Och tack Solveig för ett så fint inlägg. Blir rörd när jag läser om din katt som inte längre är i livet, om hennes dagar norröver och hemmavid och hur hon somnade in under altanen. Tänk, vad djur betyder för oss människor. Intressant också att läsa om skogen som inte tas om hand. För allt detta säger jag: TACK! ❤️
Och ”anonym” var Elisabet som kommenterade via mobilen.
Tack Elisabet! Förkortade mitt skrivande om My - det finns så mycket... så många minnen. Och över alla minnen finns sorgen, sorgen över att Roland inte finns. Sommaren är inte rolig - det där extra vi gjorde då - om än "bara" att grilla ... nå, jag är inte ensam att känna så här.
Ha det skönt och njut! TACK!
Skicka en kommentar