27 februari 2017

MARS



MARS

En krigsgud är han
MARS
iskall och utan nåd
skramlande med sina iskristaller
blåsande sin vassa vind
de långa nätterna är hans
bundsförvanter.

Nu pågår förhandlingar med våren
tal om att avträda vissa territorier

Han tillämpar förhalningstaktiken
ett steg bakåt
två framåt
låtsas. luras. hotar
och är allmänt stökig.

Glashal är han
och rädd (innerst inne vet hon ju)
Snart skall vinden vända sig mot honom
och bryta isarnas barriärer
krevaderna skall ljuda milsvitt.

Solen skall tugga i sig bit för bit
av natten
saven skall stiga högmodigt onåbar.

Han försöker tänka bort
det hatade ljudet av flyttfåglar
som börjar samlas, långt, långt bort.


Okänd poet. Vet någon vem?

Kändes lite otrevligt skriva det där om krigsguden mars. Plötsligt är det orostider i vårt trygga land. 
Vi ska förbereda oss på det värsta! I maj kommer den nya utgåvan av "Om kriget kommer" - en skrift jag minns från min ungdom. 

På MSB:s sida finns texten 
-" Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om...."
OBS Vi har alla ett ansvar!



2 kommentarer:

Anonym sa...

Marsdikten finns även att läsa i Perlan´s blog (2010) men inte heller hon tycks veta vem som skrivit.Och nog tilltar vapenskramlet både här och där, och jag är också tillräckligt gammal för att minnas utgåvan av "Om kriget kommer". Minnet är inte alltid att lita på, men jag har för mig att man skulle sätta sig under ett bord vid bombanfall om det inte fanns något annat. Låter typiskt svenskt och tryggt. Och fullständigt orealistiskt. :-)

Anonym sa...

Tack Norbergian! Ja, att sätta sig under bordet hjälper säkert .... Minns också sidorna i telefonkatalogen med råd "Om kriget kommer" ... Var förresten på en kurs en gång där man fick tips hur man skulle klara sig vid motorstopp i sträng kyla (och naturligtvis i ödemark!) Jo, man skulle göra en eld på biltaket!!!! (Säkert sätt att dö av gaser från all plastinredning?!) Veden skulle man ju ha med sig. Jag körde omkring med ved i bagaget men jag skulle nog göra en brasa bredvid vägen .... den där veden blev kvar oanvänd - tack o lov. Men en gång blev det kokkaffe och grillkorv "av den"!