Men det var hemkomsten jag skulle berätta om. Tänk er att bli serverad av husets herre hans egen lutade lutfisk - med den ljufligaste sås därtill - OCH så hembryggd enbärsdricka - som smakade bara så gott att jag ej kan beskriva!
Det här är en av de stunder man måste spara. Alla fina upplevelser - en del enkla skulle vissa kanske kalla dem - sparas som dyrbaraste klenoder i en minnesbank - ja, en bank som jag hoppas få behålla så länge jag finns ...
Jo, jag har sett Ernsts julprogram nyss... blir nog lite inspirerad. Av den varma känslan han försöker frambringa. (Inte vill jag göra nån ljusstake som riskerar att huset brinner upp...)
Växlade några ord med en låntagare idag - om den mörka världen - och att ibland blir det så mycket att man nästan inte orkar med - det var ju en tung kväll i förrgår - Turkiet - Tyskland - och så den tragiska olyckan med skicross-åkerskan .. - allt inom en halvtimme... och så snön i Aleppo.
Ja, då måste man tända ljus -vanliga ljus men också göra något som man gläds åt - i morgon ska jag göra en mjuk pepparkaka och så sista städningen före jul - och så ska jag sitta alldeles stilla och lyssna på Adams Julsång - O Helga Natt med Jussi Björling. ...
Take care.
2 kommentarer:
Så fint skrivet, Solveig! Och klokt.
Tack snälla!
Skicka en kommentar