Tar för givet.
Att se ekorren kila och hämta godbitar.
Att se småfåglarna sitta på fönsterspröjsen och titta in
genom fönstret.
Och - allt det andra!
Allt - som så många saknar.
Idag var det en vanlig dag - och dagarna går så fort.....
Hann i alla fall en del.
Bland annat ett ordentligt ryck i att rensa småpryttlar.
Igen.
Behöver dem inte och kommer inte att sakna dem.
En kartong hit och en dit - dit där de kan omvandlas till de som behöver.
En hel del sorteras omsorgsfullt till ÅVC.
Ja, detta är ett evighetsarbete!
(Ett roligt sånt tycker jag - och har då fortfarande sällskap med
Annika Bengtsson och
hennes äventyr - jo mp3-spelaren håller än!)
Igår fick jag anledning att tänka på 2036.
HUR ser världen ut då??
En morbror fyller 90 år i vår.
OM jag mot all förmodan lever till de nittio -
ja, då skriver vi 2036.
Hualigen - man har då verkligen varit med ett tag.
Mina första minnen är från 1950:
Jag satt på golvet och läste i Norran att Gustav V hade dött ....
- nåja läste, men jag minns hur tidningens framsida såg ut!
Ditt tidigaste minne? Och vad?
- och vad har inte min morbror, snart 90, varit med om ...
6 kommentarer:
Unga flicka!Jag blir 90 redan -28.
Mitt tidigaste minne som gjorde in-
tryck.Jag satt på min blåa trehjuling
troligen 3-4 år gammal på stallbacken
hos farfar,när de blanka flygplanen
svepte fram över Stömne in mot Norge.
Varför jag minns det här,tror jag
beror på stämningen bland de vuxna
som stod runt mig.
Tag vara på Er Du o.R
Sven-O:
Tack för att du berättade!
Vilket minne!! Ja, de där tidiga minnena beror nog, som du säger, på stämningen bland de vuxna omkring.
Take care
Nu måste jag tänka efter noga.
Jag tror att det är julafton och pappa är tomte .., men jag kan inte svära på att jag minns rätt .., kanske har jag sett det på film?
Öht har jag dåligt med minnen från min barndom. Mest doftminnen.
Ett tidigt minne som jag har är den rädsla som fanns när president Kennedy blev skjuten. En oro över vad skulle hända nu. Då var jag 8 år och hade väl börjat tänka lite längre än näsan räckte. Förmodligen kom oron från föräldrar och äldre bekanta och deras samtal om vad som hänt. Vi hade ingen TV så det var radionyheter och ev tidning som förmedlade. Arne Thoréns röst minns man väl/PV
Jag klistrar in Bloggblads minne här:
Bloggblad sa...
Det där med att minnas sin barndom verkar vara antingen eller. Min man som hade en fin barndom, minns inte särslit mycket. Inte heller en person jag träffade som växte upp dels i Kina, dela i Norge. Helt blankt, trots att den var traumafri.
Jag minns så otroligt mycket. På tok för mycket. Skulle önska att jag kunde glömma minst hälften. Brorsan mins också massor, fast han upplevde barndomen som mer positiv än jag gjorde.
TACK Elisabet och PV - ja, det är som Bloggblad skriver "antingen eller" -varför minns de som haft det bra - just inget?!
- doftminnen? Jag minns tjärdoft! Tjärade man verkligen skidor?? Så minns jag att det var ....
Kennedymordet/Palmemordet/ - sådant stannar i minnet - som Trauman? Minns vad jag gjorde. Kalla Kriget-tiden minns jag som otäck - en "dejavu" nu med Ryssland-Ukraina.
Hualigen
Tack för att ni skrev!
Skicka en kommentar