Här är det lite eljest. De knotiga rötterna ber över det vida vattnet.
En del reser sig plötsligt mot närmaste tall. Likt djuren vässar de
klorna. Om du lyssnar noga hör du dem.
Älgjägarna drar iväg tidigt.
Jag har fått in en annorlunda dygnsrytm.
Långsamhetens lov.
Idag gick jag ut i skogen - bortom den där myren.
Innan hade jag lekt spa, duschat och grejat, smort in mig med en kräm
som doftade, nej luktade, honung och sjuttioåtta sorters blommor.
Aj, aj - honung. Har hört varenda dag om BJÖRNAR.
Kom ihåg det då jag såg sk....en där, långt ovanför den där myren.
Då jag dessutom hörde en morrning - ja, då funderade jag
hur någon skulle hitta mig. Morrning??
Dessutom var det absolut ingen reaktion från hunden jag hade med mig.
Det var nog en av alla dessa "skogsrötter".Skogsröster?
Vad hände sen?
Jo, jag vände och gick samma väg hem igen......
Så här kan det se ut ibland!
Att det här kåseriet tar abrupt slut här beror på att
efter åtta dagar ska jag få HANDLA! Alltså ut ifrån skogen och
mot tätorten! Vi höres!
Ha det gött!
PS Kråkbären smakade ingenting, mest vatten, inte märkte jag att
de skulle vara laxerande heller. Men - det är väl mängden som gör det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar