Långt borta och nära är en svensk dramafilm från 1976 i regi av Marianne Ahrne. För filmen fick Ahrne motta en Guldbagge för Bästa regi.[1]
Ahrne skrev filmens manus tillsammans med Bertrand Hurault och hon stod även för klippning. Producent var Jörn Donner och fotografHans Welin. Huvudrollerna spelades av Lilga Kovanko, Robert Farrant och Annicka Kronberg.[1]
Filmen spelades in mellan den 15 mars och 26 maj 1976 i Filmhuset i Stockholm. Övriga inspelningsplatser var Långbro sjukhus,Allmänna BB (båda i Stockholm) samt Gustavsvik i Värmdö. Filmen hade premiär den 8 november 1976 på biograferna Fontänen ochRöda Kvarn, båda i Stockholm.[1]
Filmen har jämförts med Miloš Formans Gökboet, som hade premiär samma år. Ingmar Bergman kallade filmen "ett mästerverk" och valde ut filmen till sin serie av filmer han visade på Göteborgs filmfestival år 2000. Långt borta och nära är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[2]
Om Långt borta och nära:
När Mania Becker börjar arbeta som vårdare på ett mentalsjukhus är hon helt oerfaren. Hon kommer att stå i ett mycket speciellt förhållande till en ung patient som helt upphört att tala. Han anses som ett intressant fall och Mania är den ena som lyckas få kontakt med honom. Hon förstår snart att hon älskar honom, något som kommer att förändra hela hennes liv.
Ja, det var väl inte efter den filmen jag döpte min blogg. Tänkte väl mer att den skulle handla om lite ditt och datt - ja, ungefär så har det väl blivit. Fast de senaste åren har jag lidit av bloggtorka - och så fortfarande - men ändå tycker jag om att "publicera" mig .... ibland.
Har egentligen massor att skriva om "i kroppen" - men då jag sitter här i gränsen till JohnBlundLand - ja, då blir det inte mer än så här. Idag.
Men filmen med samma namn är nog bra - eller kanske inte (IB tyckte den var ett mästerverk då vet man inte riktigt ...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar