Gåvan
Czeslaw Milosz
En dag så full av lycka
Arbetade i trädgården, dimman lyfte tidigt
Kolibrierna stod stilla över kaprifolens blom.
Det fanns på jorden inte en sak jag ville äga.
Jag visste inte någon värd att avundas.
Vad ont som hänt hade jag glömt.
Skämdes inte för tanken att vara den jag alltid varit.
Kände i kroppen ingen smärta.
När jag rätade på ryggen såg jag blå hav och segel.
Nu har det varit så bedrövligt - nå, är fortfarande ...... Måste sätta in den här dikten .
Det ska komma en sådan dag - en dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar