5 februari 2016

och får gräset att viska


Sitter och väljer bland verserna till en minnesstund.

Hade förmånen att få känna henne genom att vi arbetade i konstföreningen tillsammans.

En förening där nya förmågor tagit vid sedan några år.
Nu skingras vi gamla på allvar.

Nu kommer naturligtvis alla de där ångerfulla tankarna - varför blev det inte av att göra det och det.
Och säga det där ... Tror att jag har det gemensamt med många.......
Nå  - tröstar mig med att vi har haft många meningsfulla stunder - men ändå -
här sitter jag bland verserna och det är så sorgligt.
Jag tror att det blir den här, en diktdel
 av Peter Curman.

När en människa dör
flyttar hon in
i träden och gräset.
Därför susar det alltid av liv
när vinden går genom träden
och får gräset att viska.

Har en annan favorit här:

Vårt liv är en vindfläkt,
en saga, en dröm
En droppe som faller
i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg
en minut
Brister och faller
och drömmen är slut
Nils Ferlin


Livet går vidare och snart är det mitt favoritprogram "På Spåret" !!
Ha en fin helg - halka inte er fördärvade - här är det "kellingdöd" ("kärringdöd"?= - gotländska för denna otrevliga  halka!!

Inga kommentarer: