Lucia

Nu midvinterskymning på jorden rår
i skuggdalen solen sig gömmer
och småtrollen tassa i nedmörka vrår
men barnet om julljusen drömmer

Då vandrar Lucia i vinterskum natt
med ljus över skimrande panna
Vid bädden hos yrvaket barn hon satt
och barnets drömmar blir sanna

I sekler hon kommit i mulen advent
till tröttad människoande
som förebud henne julen sänt
med ljus över mörko lande.

Från gård till gård skall hon bringa sitt bud,
att julen på dörrarna gläntar.
I nattluften höras sällsamma ljud:
han kommer, din kung, som du väntar.

Slog upp en gammal diktbok "Svensk dikt året om" och "Lucia" - där var den här, skriven av en Elsa Carlsson (som jag inte är närmare bekant med)
Gillar det där med "småtrollen tassa i nedmörka vrår" ...-
Och det här var en repris från min blogg 2007